När klockan var mellan två och halvtre i natt så satt jag på altanen och tog mig några bloss. Helt plötsligt så kom det ett högt ljud från grannens träd. Jag hoppade till kan jag säga och jag förväntade mig att hela grannkvarteret skulle vakna. Det fortsatte en bra stund och sedan så flög ljudet förbi och bort till några ekar som vi har på andra sidan gatan och stannade där en liten stund för att sedan sakteligen försvinna bort mot skogen. Jag beskrev ljudet på så bra sätt som möjligt för min farmor och hon trodde då att det kunde röra sig om en uggla. Tack vare Internet så hittade jag ljudet och det visade sig tillhöra något så sött som en Kattuggla. Tydligen också specifikt en hona. För det var inte det där fina hoande lätet inte utan ett gällt som de beskrev det på sidan "klävitt". Ska försöka se om det går att länka till ljudet så kan ni höra själva vad jag nästan satte röken i halsen utav. Ljudet var också mycket mycket högre än vad inspelningen frambringar. Så ni inte börjar undra hur jag kunde bli rädd för så lite. Tänk på att jag trodde att HELA grannkvarteret skulle vakna och kolla ut och undra vad det var frågan om.

Kattugglehonans "klävitt", Svista 2005